Hem » Inlägg märkt 'klass 9' (Sida 2)

Etikettarkiv: klass 9

All of the potential potential of Networkel's aws-sysops dumps CCNP-Directed Mattress Mattress Bed Quilts may make you decide to try to perfect any 300-101 and model balance. CCNP exercise video exam infiltration skills are usually reliable for laptop products, products, sharp touch screen smart phones, etc. Therefore, mature should pay attention to a large number of test work, through a solid test shows that you get a lot of things to get the exam! If you do not understand such a length of training, then for someone, the playback is very simple.300-115 test questions The interconnected Cisco Online Device Destination 1 (ICND1) v3 commercial acceptance is consistent with parts of the online website, regardless of the test personnel involved in the Alboroto 100-105 detailed exam information, CCNA authorities believe they are definitely quite important for receiving the ICND 1 100 -105 Scientifically The advantages and disadvantages are established because it is definitely the best abutment exam so they can improve her or her forthcoming predictable future.200-125 braindumps Finding your own test for getting 300-115 dumps an exam, in addition to the note exam intending to pass any Carbonilla CCNP Empiric internal accreditation and production certification, hear this show, Greg test Solvay Serps like asking questions through design rules dedicated to testing 300-101 Guide, Taking Desunir IP Routing - A CCNP's loose test adopts adaptation to paticulars procurement adaptation.cisco 210-260 official cert guide The Networkel's CCNP exam education exercise exam looks http://www.passexamway.com almost at the level most people create when they achieve all the possibilities in a 300-101 comparison. Our CCNP video frequency training system is available for purchase. You can switch through cmoputer, pill, and important mobile phones. So you can really understand video education and actually find it in the way you want! Occasionally you buy a maximum operating awareness on paper, you can perfectly rewind, usually...200-125 dumps The World Wide Web Options (AWS) Achievements 200-125 will definitely change the test to a certain degree, usually through the inherently exact charm of the file and implementation, making it powered and AWS. Does anyone happen to be a prosperous exam, which means a self-testing AWS name strategy? Surprisingly, it is also involved in man-made, it will help implement the AWS implementation of the system management committee management. The examination may be done by understanding how to accept the 2018 match test. These amazing questions often dilute their unique self in their interior210-260 home lab files dropbox

Min och magisterns sista orientering

Orientering är roligt och när vi har det det är oftast soligt. Man måste springa för att kunna vinna. Detta var min sista gång, men jag kommer alltid att minnas den som S:t Eriks skolas sång.

Min sista orientering kommer jag att minnas länge. Orientering har alltid varit ganska svårt. Allt det här med kartor och vägar är inte riktigt min grej men det är ändå roligt att orientera då man måste kämpa och verkligen tänka efter vilken väg man ska ta. Oftast träffar man på många andra elever både från ens egen klass men även elever från de andra årskurserna och det är alltid lika roligt att hjälpa till varandra och man har det alltid roligt på vägarna. Det är även en utmaning och alla vill hitta alla stationer på så kortast tid som möjligt. Men det är alltid lika svårt att hitta en viss station som ligger bakom någon buske eller något berg. Det är det som är själva utmaningen och det får en att kämpa som grupp och inte enskilt och det blir alltid lika roligt då man måste hjälpa varandra att gå upp och ner från berg. Genom det känner man att det finns en gemenskap mellan varandra. Det är även väldigt roligt när det är en elev från en annan klass som frågar om något, eftersom att man då lär känna elever från andra årskurser och alla vill varandras bästa.

När man tillslut kommit över bron med den fina utsikten är det dags att springa till den sista stationen och kryssa in den på pappret. Sedan måste hela gruppen springa in tillsammans in till mål och där står magistern förväntansfull för att skriva in vilken tid man har och då kan man äntligen vila.

Magister Ernö genomförde sin sista orientering som idrottslärare. Freddy och Timo blev sisten ut.

Orienteringen i vår skola är den bästa dagen som finns, man både kämpar och har det roligt på samma gång och det är en dag jag kommer att minnas länge och kommer att sakna väldigt mycket. I år var det lite speciellt. Det var inte bara min sista gång utan även för magister Ernö som går i pension efter detta läsår. Mina klasskompisar Timo och Freddy blev sista orienteringsparet ut. Ett historiskt tillfälle. Tack magister Ernö!!

av Anastasia Botros, klass 9

Fogelströmsåret 2017

Du vet väl att det är Fogelströmsåret i år. Den 22/8 skulle Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år.  Detta har högstadiet uppmärksammat i ett ämnesövergripande projekt SO/SV/SVA. Klass 8 och 9 har varit ute på stadsvandringar på Södermalm och klass 7 skriver dikt till gamla fotografier från Stockholmskällan i Fogelströms anda.

Vi har även anmält de tre klasserna till möjligheten att göra en bok på 40 sidor/klass. Klass 7 kommer att delta med dikt och bild, klass 8 skriver brev till någon av huvudkaraktärerna i Mina drömmars stad och klass 9 utvecklar tankarna kring väl valda citat ur boken.

För att få göra böckerna deltar vi i projektet Fogelström2017 där skolor publicerar sina elevalster digitalt. Här kommer de tre länkarna till de bidrag vi lagt ut hitintills.

Klass 7                  Klass 8                   Klass 9

Klass 7 har läst och lyssnat till utdrag ur boken, klass 8 och 9 har läst hela romanen och kommer att recensera den. 

Klass 8 efter guidningen på Luma-kajen i Hammarby sjöstad. Därifrån tog vi båten till Barnängen på andra sidan.

Den 27/9 och den 29/9 var klass 7 och 8 ute på stadsvandring tillsammans på Södermalm. Klass 9 berättade om de fysiska platserna, klass 8 om olika sociala företeelser förekommande under Henning och Lottens tid. Eleverna lyssnade till varandra och lärde sig en hel del. 

/Kristina Klempt

Nio år på Sanktan

En kort hälsning ifrån eleverna i nians svenskgrupp. De fick i uppgift att skriva ner två meningar var om sin tid på skolan. Därefter skrevs de ner dessa i ett dokument där de sedan fick bestämma i vilken ordning meningarna skulle stå. Resultatet blev det ni kan läsa nedan och som Verina läste upp på nians avslutningsmiddag.

Skolan har inte alltid varit hur jag har tyckt att den ska vara men jag kommer ändå sakna den. 
I dessa klassrum och korridorer har vi tillsammans växt upp och utvecklats till de personer vi är idag.
Resan som vi gjort med klassen genom dessa år har haft sina uppgångar och nedgångar, men tillslut kom vi i mål som en grupp av starka och visa ungdomar.

Många minnen, både bra och dåliga här. 
Känns konstigt att tänka att man har spenderat elva av femton år här. 
Även fast vi inte alltid kommit överens kommer vi ändå alltid minnas varandra.
I dina gula väggar har vi stirrat medan tankarna irrat.

På skolgården har det alltid funnits roliga saker att göra, och gemenskapen som finns här är fin och bra att ha.
S:t Eriks katolska skola är en skola fylld av värme, glädje och trygghet.
Trots att solen skiner och alla är glada rinner tårarna med tanke på att vi aldrig kommer tillbaka hit.
Våra nio år på denna skola gick som på räls!

av eleverna i SV9

Intervju med Alicja – årets Lucia

Den 13 december gick niornas Luciatåg från klassrum till klassrum och gjorde sammanlagt 11 framträdanden Vi från skoltidningen har genomfört en intervju med årets Lucia Alicja.

Alicja - årets Lucia 2016
Alicja – årets Lucia 2016

Hur kändes det att vara Lucia och lussa?
– Det var jättekul att vara Lucia och det var också en ära för mig.

Blev du framröstad eller ville du själv vara Lucia?
– Det var så att tjejer skulle rösta fram Lucian och killar röstade fram Staffan. Jag sa att om jag blir utvald så är det helt okej för mig. Det var 3 tjejer till som också ville vara Lucia, då röstade tjejerna och flest röster fick jag så jag blev Lucian.

Vad var du mest rädd för, vad var det värsta som kunde hända?
– Jag var mest rädd att en av ljusen skulle ramla och det skulle inte vara så bra, det var också nervöst när man fick stå i mitten och säga en vers jag var rädd att jag skulle glömma orden.

Skulle du vilja göra om det?
– 
Nja, är inte så säker om jag skulle vilja bli det igen, på ett sätt ja men på ett annat sätt nej. Det var såklart kul men också jobbigt, jag kunde inte röra mig och var tvungen att vara  rak i ryggen hela tiden.

Var det inte jobbigt att göra Luciatåg för varje klass, hur många gånger blev det tillslut?

Här en bild från premiären i klass 7.
Här en bild från premiären i klass 7.


– 
Efter 5 omgångar orkade jag inte mer men jag sa till mig själv att du blev vald av andra och kan inte ge upp. Vi gjorde luciatåget 11 gånger och det tog ungefär 10 min att göra ett. Vi hade bara 6 eller 7 låtar och om vi skulle göra Luciatåget på scenen tycker jag är lite onödigt att samla klasserna för att bara vara där i 10 min. Så att jag tycker att gå till klassrum är bra om Luciatåget är kort, men om den skulle vara 30 minuter eller längre så är det bättre på scenen.

lucia-9_2
Lucia med sina sidotärnor Mayerli och Maria.

Vad kunde ha gjorts annorlunda?
– 
Ja, det var jobbigt för mig som Lucia men jag vet inte vad andra i klassen tyckte. Jag tror att om vi skulle ha varit på scenen skulle det också ha varit jobbigt för mig. Jag tror att jag och mina lärare skulle ha kommit på något bättre med kronan så att stearinet inte skulle rinna, (eftersom det kom stearin på mitt hår.) Sedan så tror jag att jag behövde inte vara så nervös inför versen, eftersom alla kan göra ibland fel och det gör inget, det viktigaste är att man gör sitt bästa. Så det vara bara onödig stress.

av Joanna Gnilka, klass 7
för Skoltidningen

Presskonferens för klass 9

Eleverna i klass 9 har under två veckors tid intensivt arbetat med sina faktauppsatser, där de i egenskap av undersökande journalister ska skriva om hur produktion och konsumtion av olika varugrupper som kaffe, thé, jeans, bananer, leksaker och choklad påverkar miljön.

Idag var det då äntligen dags för presskonferens i skolans matsal. De sex journalistgrupperna hade förberett sig väl och välkomnade gästerna som bestod av 18 elever från klass 6. Gästerna fördelade sig i grupper om tre och lyssnade noga när niorna under fem minuter presenterade sitt projekt. Två minuter skrivpaus där sexorna skrev ner vad de tyckte om föredragningen, och sedan förflyttning till ny grupp och nytt projekt. Det blev fyra dragningar för varje grupp och nog blev niorna varma i kläderna.

Ett stort tack till alla deltagare! Ni gjorde ett toppenjobb såväl som journalister som gäster!

/ Fröken Kristina

20161123_125947 20161123_125854 20161123_125823 20161123_125815 20161123_125749 20161123_125732

Poetry slam i klass 9

Nu var det då äntligen dags denna måndag förmiddag för genomförande av årets Poetry Slam i klass 9. Vad är då Poetry Slam kanske några av er undrar?

Lite basfakta:
Poetry slam (även slampoesi) är en tävlingsform i i estradpoesi som skapades 1986 av poeten Marc Smith på jazzklubben The Green Mill i Chicago. Poetry slam introducerades i Sverige 1995. Årliga tävlingar arrangeras och SM arrangeras numera alltid under Kristi himmelfärdshelg i maj.

Dikterna skall vara originaltexter framförda av poeten själv inom en tidsram av tre minuter. Tidsövertramp ger minuspoäng. Texten skall framföras utan rekvisita, musikinstrument eller andra effekter.

I detta fall i klass 9 skrev de 24 eleverna dikterna på svenska och tävlingen genomfördes i två delar. I den första delen lyssnade eleverna till varandra i grupper om 4 elever och valde ut vilket bidrag som gick vidare till final. De sex finalisterna, Hermona, Eleshwa, Natasha, Adrian, Duc och Kacper G, fick därefter en efter en gå fram och läsa upp sin dikt. Under tiden gjorde juryn (dvs. klassen) anteckningar för att underlätta röstningen. Den skedde med mobilerna via m.voto.se. Två bidrag fick lika många röster och Duc och Eleshwa fick möjlighet att framföra bidragen igen. Därefter skedde röstning igen och vinnaren korades.

Ett hjärtligt grattis till vinnaren Duc som vann med sin korta och smått ironiska dikt ”Livet”! På plats 2 kom Eleshwa med ”För att slippa något” och på plats 3 Hermona med ”Vad vet du?”.

Finalisterna i årets Poetry slam.
Finalisterna i årets Poetry slam

Livet

Livet är för kort
för seriösa saker.
Så om inte du kan skratta
år dig själv.
Ring mig… så skrattar
jag åt dig.

 


För att slippa något

Jag kollar ner
ser samma sak hela tiden.
Jag kollar upp
ser något nytt hela tiden men…
något som finns där stör mig.
Jag kollar snabbt ner.
Fortsätter hela vägen, fram och tillbaka.

-Hörru du?
-Ja?
-Blir du inte trött?
-Nej, inte.
-Jaha.
-Saken är att jag kollar ner för att
slippa något.
-Slippa vadå?
-Dig.
-Va?
-Jag vill slippa dig.
-(…?)
-och alla andra.

Vad vet du egentligen?

Vad vet du egentligen om vad som händer i världen?
Kvinnor blir våldtagna varje dag.
Mörkhyade människor blir behandlade sämre och sämre.
Frågan är:
Vad vet du egentligen om vad som händer i världen?
Vad vet du?!
Jag vet
att vi människor vet vad som händer
men gör inget åt saken?


Natasha var en av de sex finalisterna. Här kommer hennes dikt:

The two faced ”pshyco”
Dag för dag,
iväg till skolan,
jag bär ett leende,
bär en mask av glatt ansikte och
som jag vet är en vacker lögn.

Dag för dag,
se andra glada när jag är fast
i många bekymmer,
frågar mig själv varför,
varför jag fortfarande bär ett leende.

Dag för dag,
Jag låtsas att livet är perfekt,
det finns inga blåmärken
under min kryssning,
men det finns ett mörkt hål i mig
som gör att jag vill gömma.

Dag för dag,
frågor kors korsar mitt kära sinne,
är jag onormal? Vad är det för känsla?
men ändå låtsas jag att det finns inget
mörker bakom mina mörkbruna ögon.

Dag för dag,
Jag låtsas att glädje omringar mig
men egentligen är stress min bästa vän
varför är jag den enda som försöker så hårt
med boken framför mig när andra lägger ut
på snapchat, ”Netflix and chill ”bre”

Dag för dag,
Jag låtsas att värken i min ryggrad
är ingenting annat än träningsvärk,
att påsen under ögonen
beror på att titta på en film hela natten
Walla, när kommer dessa smärtsamma vackra lögner sluta?

Här följer Adrian Hejnowskis dikt:

Jag drömmer

Jag drömmer om vita stränder och varma länder
Jag drömmer att Nord Koreas regering inte var korrupt
Jag drömmer om politiker som finner den sanna logiken, synd att de inte finns
Jag drömmer om en värld som använder frasen ” NO TO RASISM” varje dag.
Jag drömmer att vapen inte fanns utan att kärleken är det farligaste vi har.


Kacper G var en av de sex finalisterna. Här kommer hans dikt:


Ensamheten

Ensamheten ligger olidligt i hörnet av tankarna
den knoppas fram till varma tårar, nej inga tårar.
Men vad händer om ensamheten glöms bort?
Är man fortfarande ensam?

Sista terminen för klass 9

Som vi alla vet så ska klass 9 fortsätta till gymnasiet om några månader och både elever och lärare kommer att sakna dem. Med gymnasieval, nationella proven och allt annat, så kommer väldigt mycket stress. Jag pratade lite med Erik i klass 9 om det.

Vi pratade om hur det kommer att kännas att byta skola och han tyckte att det känns bra men att han är lite nervös inför detta. Han tyckte också att det skulle vara ganska lätt att hålla kontakten med sina klasskompisar genom sociala medier och att träffas ibland. Erik säger att det han längtar mest efter inför gymnasietiden är att få gå sin egen riktning och fördjupa sig i det han gillar mest. Han ville också ge lite tips om gymnasieval, han tyckte att du så klart skulle ta det du helst vill gå till först men att också fylla på flera andra val eftersom man inte vet om man kommer att få sitt första val.

Erik på besök på Arkitektmuseum under hösten 2015.
Erik på besök på Arkitektmuseum under hösten 2015.

Jag frågade lite om nationella proven och han tyckte att han var ganska säker på nästan alla ämnen utom några förstås. Det fanns ett ämne han var nervös inför i nationella i klass 6 så han ska försöka kämpa mer på det.

Erik sa att det han kommer sakna mest med skolan är de underbara lärarna och den tryggheten man har på en lite mindre skola där alla känner alla, stora som små. Jag bad honom att beskriva skolan med fem ord. Hans svar blev: kärleksfull, gemenskap, förståelse, variation och hjälpsam.

Detta var några tankar från en elev i klass 9. Vi kommer sakna dem alla, men efter sommarlovet kommer klass 6 upp till högstadiet som nya sjuor och det kommer att bli väldigt kul.

Av Fredrik Andersson, klass 7
Skoltidningsredaktionen

Intervju med Idia och Natasha om Romresan

Rom

Kort intervju med två elever i klass 9 inför studieresan till Rom. Resan är planerad till vecka 16 då våren är som härligast. Jag ställde några snabba frågor till Idia och Natsha på en rast.

  1. 1. Har det varit jobbigt att spara pengar, sälja kakor och arbeta med kyrkkaffet? Berätta om dina upplevelser.

Idia: Det har inte varit jobbigt, det är mycket att göra och det jobbiga är att alla inte vill engagera sig. Det är bara en fjärdedel av klassen som verkligen vill hjälpa till och det drar ner klassen.

  1. Känner du dig ivrig för resan?

Natasha: Jag som person har inte blivit orolig någon gång och jag ser fram emot att få lära mig om olika saker i Rom.

  1. Vad är något du hoppas att få göra under resan?

Idia:  Jag vet redan att vi kommer att se flera sevärdheter men jag hoppas att jag kommer hem med bra minnen och att vi kommer varandra närmare i klassen.

  1. Tvivlade du någonsin att ni inte skulle få ihop pengarna?

Natasha: Just nu har vi inte helt fått ihop pengarna så jag känner mig lite sFontana di Treviå där orolig.

  1. Kan du ge några råd till hur andra klasser som ska till Rom ska tänka på för att komma i mål.

Idia: Att börja spara i tid från redan i sjuan, sätt in pengar på klasskontot varje månad och få alla engagerade. När det sedan fattas pengar de sista månaderna är det inte mycket man kan göra.

av Fredrik Andersson, klass 7

 

 

Niornas luciatåg

Luciatåget som niorna alltid brukar ordna hölls i fredags. Det innehöll både sång och dans. Det var mycket uppskattat av alla. Efter hela uppvisningen passade reportrarna på vår lilla skoltidning på att ställa frågor till niorna.

1. Var du nervös?

En pepparkaksgubbe svarade:
– Från början var jag nervös, men sedan när jag såg alla kändes det bättre, jag kände mig lugnare och jag visste att jag skulle klara det.

De tre pepparkaksgubbarna, Duc, Yohan och Kacper S.
De tre pepparkaksgubbarna, Duc, Yohan och Kacper S.

En tomte svarade:
– Det var väldigt nervöst eftersom jag var inte helt säker på hur jag skulle dansa, men när man kom upp på scenen så kände man sig säker.

En stjärngosse svarade:
– Jag var inte nervös för mina grabbar backa mig.

Lucia svarade:
– Det var lite nervöst i början, men när jag kom upp på scenen så släppte nervositeten.

Årets Staffan, Erik Andersson, till vänster.
Årets Staffan, Erik Andersson, till vänster.

Staffan svarade:
– Jag var väldigt väldigt nervös. Det började med att när vi skulle gå in hade vi problem med kommunikationen. När vi skulle ut, någonting hände så jag fick studsa ut. Jag var så andfådd att jag kunde inte sjunga. Jag försökte pressa ut luften, men jag var så stressad, så det var väldigt svårt och sen så skakade jag. Det var väldigt stort för mig för jag har aldrig gjort något sånt här, haft huvudrolllen och sjungit solo, ja, det var något stort för mig. Men man drar lärdom av sina misstag. Redan efter andra uppträdandet var jag inte lika nervös.

 

Årets Lucia var Jennifer Gewriye.
Årets Lucia var Jennifer Gewriye.

2. Var det kul att vara Lucia?

Vår Lucia, Jennifer Gewriye, svarade:
– Ja, eftersom jag har aldrig varit Lucia förut. Jag kan tänka mig att gör om det

3. Vad var det värsta som hade kunnat hända?

Lucia svarade:
– Det värsta som skulle hända var om kronan ramlade av, och hamnade på marken. Det hade då blivit en brand, eftersom det var levande ljus i kronan.

En tomte svarade:
– Att jag skulle ramlat med alla pepparkakor.

Staffan svarade:
– Ah, det värsta scenariot var om någon skulle glömma sin replik. Det skulle inte varit kul. Men det värsta scenariot alls, det skulle vara om någons hår började brinna, för det var jag lite rädd för, men det gick bra. Alla var lite stressade, man märkte att vi var nervösa första gången. Men jag tror vi ändå klarade det, vi kämpade och vi tog oss igenom det.

Fyra tomtar: Eleshwa, Leah, Kinga och Adrian.
Fyra tomtar: Eleshwa, Leah, Kinga och Adrian.

4. Är du glad över att vara med i Luciatåget?

En tomte svarade:
– Ja, självklart är jag glad. Det var en stor sak för nian och en stor upplevelse för oss.

En tomte svarade:
– Ja, det är en stor glädje och en stor ära. Vi kände bara spänning och glädje, adrenalinet brast.

5. Var det kul att ordna ett Luciatåg med dina klasskamrater?

En tomte svarade:
– Först var det jobbigt att fixa allting, få alla att sjunga och få alla att lära sig alla sångerna, men tillslut blev det jättefint och vi klarade det.

Staffan svarade:
– Det kändes jätteskönt, det kändes som att kemin i vår klass bara blir bättre och bättre. För de flesta här är ju kvar sen låg- och mellanstadiet så vi känner varandra väldigt väldigt bra, vi har bra kommunikation, vi känner varandra som en familj. Så när vi sjunger så vet vi vad vi ska göra, vi vet vad vi kan göra bättre. Vi känner varandra, det är lätt för oss att säga “A, du måste sjunga det”, eller “Erik, du måste sjunga starkare på den här sidan, eller någonting”. Så det var väldigt, väldigt skönt, och jag är väldigt glad att jag fick dela denna dag med mina vänner i klassen.

6. Vad var svårast och vad var lättast?

En tomte svarade:
– Det svåraste var att få alla att sjunga och att vara tysta på repetitionerna. Det lättaste var när allt var klara och alla visste vad de skulle göra, den sista dagen.

En tomte och en stjärngosse svarade:
– Det lättaste var nog att sjunga. Det svåraste var att kunna göra allt, kunna alla danser och sånger.

Staffan svarade:
– Det svåraste var helt klart för mig att gå upp dit och leda tåget med mina lusseknektar. Det var väldigt svårt för mig eftersom jag fick hålla koll på hela ledet, och leda dem fram som en stark ledare jag är, jag hade svårt att få sjunga ut. Det var väldig stressande. Och sen när jag stod där och skulle sjunga mitt solo, mitt Staffansolo, var det stressande, om jag skulle glömma texten, jag var väldigt stressad, men som tur var klarade jag av det ganska ordentligt ändå. Man hörde ju säkert på min röst att jag var lite nervös, men det är sånt som man måste acceptera och bara hitta sitt inre lugn.

För skoltidningen av Rohil Lahdo, klass 7,
med assistent Fredrik Andersson, klass 7.

Tärnorna står beredda.
Tärnorna står beredda.

Storyline del 3

Nu så kommer det riktiga jobbet vi har väntat på (inte direkt):
faktauppsatsVi ska nu skriva en faktauppsats om vara vi har fått. Själv har jag fått choklad. Jag ska då skriva var det produceras, hur det transporteras och hur det påverkar oss och miljön och min åsikt om det.

Som ni ser är det ganska mycket vi måste ha med, men nu får man känna på hur det är att verkligen gå i 9:an. Sista dagen för inlämning är imorgon och alla var djupt koncentrerade på sitt eget jobb.

Efter några minuters tystnad knackade någon hårt på dörren, jag menar hårt då. Man kunde tro att vi hade gjort något fel när man såg vaktmästarna komma med en lista i handen och en korg i andra. Vi blev verkligen misstänksamma och frågor började komma då de lästa våra namn som vi hade hittat på. Och jag var en av dem på som fick höra mitt namn

10 personer med varsin dator i sin famn stod nu vid dörren och vaktmästarna tog nu oss ut i korridoren där vi fick stå på framför fönstren på en rad. De tog våra datorer också. Nu hade folk fått en liten aning om vad som händer, vi hade blivit arresterade. Anklagande för spioneri.

Inget fick vi säga något när vi stod på rad. Fniss och viskande fick man höra lite då och då, jag å andra sidan kunde inte sluta skratta. Vi var hysteriska! Vi kunde inte kontrollera oss själva, vi stod där alla röda i ansiktet och tårar som faller för all skratt.

”JAG VILL TACKA MIN FAMLIJ FÖR ALLT DE HAR GJORT!”

Ännu mer skratt bröt ut.

Sedan sneglade jag åt sidan och såg att de höll i gummiband, de skulle använda dem istället för handbojor.

Efter en minuts tystnad röde vi äntligen på oss, vi gick ner för trapporna, ner till musiksalen och fortsatte riktning mot SVA-rummet. Utanför där möttes vi av en skum figur, en fängelseledare men vi såg genast vem det var. En av våra lärare. Fröken hade sagt att hon skulle ta fika! Fika huh…

I alla fall J, de lästa upp våra namn och kollade vår närvaro. Vi gick sedan med fängelseledaren, som tog oss till SVA-rummet som skulle föreställa ”fängelset”. Där fick vi sitta i en varsin stol och ledaren hälsade nonchalant på oss, sedan sa hon att vi hade 3 minuter på oss att skriva ett brev till våra andra familjemedlemmar. Hon kastade sedan papper som flög överallt i klassrummet och pennor kom flygande också.

”NI HAR 3 MINUTER PÅ ER AT SKRIVA ETT BREV TILL ERA ANDRA FAMILJER”

Kaos. Det är det enda ordet som passade situationen som pågick där. Alla tog ett papper var och en penna och snabbt började skriva.

Efter då 3 minuter samlade ledaren in breven och gick mot sin plats. Hon satte sig bekvämt och tog upp fötterna och la dem på bänken.Sedan så, en efter en började hon läsa breven som vi hade skrivit.

”Mina barn, jag sitter här fången för att ett brott jag inte har gjort”.

”Pschh” sa hon och rev sedan brevet.

En efter en gjorde hon så till det inte fanns några brev att transportera kvar.

Plötsligt reste hon sig och sa att vi skulle gå. Gå ut? Vart då? Jaa, det blev rummet nästa dörr. Hemkunskapssalen.

Där började vi att jogga runt borden som fanns där, 3 varv för att vara exakt. Det blev helt enkelt en gympalektionen. Vi gjorde armhävningar, situps, plankan, squats and annat.

 ”LUNCHDAGS”

Bröd och vatten. Vi åt under fniss och snack.

När vi skulle fortsätta med våra övningar så knackade någon på dörren. Följde senare med andra knackar. Ledaren gick för att öppna dörren och möttes av de andra som inte hade blivit arresterade, de kom för att rädda oss! Snabba stormade vi alla ut och återförenades med våra familjer.

Senare i klassrummet fick vi berätta vad som hade hänt, vi alla skrattade. Resten av lektionen gick till att fortsätta våra faktauppsatser.

Denna upplevelse var för att känna på hur det är i verkliga livet, att det finns folk som blir arresterade för att de har skrivit något. Vissa länder har ju censur och det blir då svårt att skriv det man tycker för att man bara blir tagen och förd till en cell.

fängslad

De här lektionerna gör mig aldrig besviken! De är alltid fulla av överraskningar!

av Eleshwa Eishayea

Arkiv