Home » Aktuellt

Info angående skolans deltagande i PISA 2018

Information från Skolverket gällande skolans deltagande i PISA 2018.

Hej!
Du är vårdnadshavare för en elev vars skola har valts ut att delta i PISA 2018
(Program for International Student Assessment). Studien undersöker 15-åriga
elevers kunskaper i och attityder till läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Studien genomförs vart tredje år och 2018 är det sjunde gången som Sverige deltar.

PISA organiseras av OECD (the Organisation for Economic Co-operation and
Development). I Sverige är det Skolverket som ansvarar för studiens genomförande.

Så här genomförs PISA 2018
Omkring 80 länder kommer att delta i PISA 2018. Varje land gör ett urval av 15-
åriga elever på ett antal skolor. I Sverige deltar totalt omkring 7 500 elever från
cirka 230 skolor.

Eleverna gör ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap samt besvarar
en enkät med bl.a. frågor om sitt lärande, engagemang och motivation i ämnena.
Rektorerna besvarar frågor om t.ex. undervisning och lärandemiljö. Utifrån resultaten
i PISA är sedan syftet att lyfta fram sådant som fungerar bra i den svenska skolan
och vad som kan bli ännu bättre.

Studien är frivillig och som vårdnadshavare har du rätt att få information om att
ditt barn är utvald till PISA 2018. Eleverna kommer på sin skola under skoltid att
göra provet och besvara enkäten i mars 2018. Om du inte vill att ditt barn deltar i
studien ombeds du höra av dig till någon av kontaktpersonerna på Skolverket, se
nedan.

Läs mer om PISA på: www.skolverket.se/PISA.

Med vänliga hälsningar
Skolverket
genom,

Ellen Almgren
Projektledare

Maria Axelsson
Biträdande projektledare

Ulrika Wennerberg
Projektkoordinator

Hur lämnade uppgifter används
Efter att de insamlade uppgifterna sammanställts avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet bearbetas. Forskare kommer att hjälpa Skolverket med analysen av insamlade prov- och enkätsvar. Skolverket skriver en rapport om de svenska resultaten som publiceras i december 2019. Dessutom kommer forskare tillsammans med Skolverket att göra fördjupade analyser av materialet efter den första rapporteringen. I Skolverkets rapporter kommer det inte att framgå vilka skolor eller elever som är med i studien, resultaten presenteras på nationell nivå.

För att inte belasta eleverna med frågor om uppgifter som redan finns hos Statistiska centralbyrån (SCB) kommer de prov- och enkätsvar som samlas in att kompletteras med olika uppgifter. Det handlar om kön, betygsuppgifter och migrationsbakgrund. För elevernas vårdnadshavare/föräldrar kompletteras uppgifter om utbildning och migrationsbakgrund.

Inte förrän SCB hunnit samla in betygen för alla elever i landet kan betygsdata läggas till. Därför behöver SCB spara en koppling (identifieringsnyckel) mellan de deltagande elevernas avidentifierade svar och personnummer högst sex år efter att PISA:s genomförts.

Lämnade svar är skyddade
Det kommer inte att framgå vad enskilda elever har svarat när undersökningens resultat redovisas. Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att alla som arbetar med undersökningen omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Regler för personuppgiftsbehandling finns även i personuppgiftslagen (1998:204) samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Skolverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som Skolverket utför. SCB är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som SCB gör. Personuppgiftsansvar innebär bland annat att Skolverket och SCB är skyldig att på begäran av dig eller ditt barn rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du och ditt barn har också rätt att gratis en gång per år begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om er.

Resultat
Resultaten från PISA 2018 kommer att finnas tillgängliga i en rapport som publiceras i december 2019. Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se/PISA.

Lågstadiet intar isen

I torsdags, den 15 februari, begav sig hela lågstadiet med tunnelbana och till fots till Gubbängens IP för att åka skridskor. Det bjöds på strålande vinterväder och många glada barn. Medhavd lunchmatsäck åts i snön bredvid isbanan. //Fröken Teresia

Magister Antonio njöt av vintersol och matsäck!

Den medhavda matsäcken smakade bra.

Mellanstadiets friluftsdag

Mellanstadiet hade sin friluftsdag på Fettisdagen den 13/2.
 
Elever och lärare tog sig till Gubbängens IP för några timmar på isen. Det finns inget dåligt väder, bara varma kläder, och en massa tålamod! Att åka skridskor är inte det lättaste och tar på krafterna. Eleverna hade det roligt tillsammans och kanske får vi några deltagare vid ett framtida vinter-OS?!!
 

En del spelade hockey, andra testade konståkning eller bara att stå upp på skridskorna.

Full fart på skridskobanan. Tur att kompisarna hjälper till då det blir extra halt!

Frisk luft och skridskoåkning gör att man blir ganska hungrig. Då smakar det bra med matsäck!

Projekt Framtidskören 2018

Även i år ska klass 5 delta i projektet Framtidskören. Denna gång ska vi sjunga på temat HEMMA och här är några dikter som eleverna i femman har skrivit inför detta tillfälle. Har vi tur kommer någon eller några bli tonsatta, precis som tidigare år!  //Fröken Ania

En plats där jag trivs

Det finns få såna platser,
där någon lyssnar på dig,
där du känner dig trygg,
där du känner dig bra.

Det finns få såna platser,
där din familj befinner sig,
där du inte behöver vara rädd.

Det finns få såna platser,
där du är dig själv,
dit du vill komma
och
där du älskar
och andra älskar dig.

Såna platser kallar vi för våra
Hem!

av Wiktoria Nocon, klass 5

 

Hemma

Det är en plats på jorden,
där jag trivs bäst.

För mig är det en plats
full av glädje och kärlek.

Det är min plats,
där jag känner mig välkommen,
glad och omtyckt.

Där känner jag mig
aldrig ensam.

Det är platsen
jag aldrig överger.

av Gabriela Stilelja, klass 5


Ett hem

Hemma är en plats för mig
där jag får vara fri,
där jag är älskad,
där jag har det bekvämt.

Vart jag än är i världen
kommer det alltid finnas
en plats för mig
och det är mitt hem.

av Elizabeth Paul, klass 5


Hemma

Hemma finns alltid där.

Vart du än går,
vad du än gör,
kan du alltid
känna dig trygg där.

Ren från ondska,
fullt av kärlek.

Det är mitt hem.

av Estibaliz Alfonso, klass 5


Hemma

Hemma,
en plats där det finns kärlek,
en plats där man blir saknad,
en plats där man blir glad,
en plats där man är trygg.

Hemma,
det är som paradiset i himlen.

Hemma,
en plats där man är älskad,
en plats man saknar.

Hemma,
det är som paradiset i himlen.

Det är ett hem!

av Patrik Pruszniewski, klass 5

Vår nya, härliga hemkunskapssal

För några veckor sedan fick vi det fantastiska beskedet att vår hemkunskapssal som renoverats under hela höstterminen äntligen var klar! Vi var nog många som längtat efter att få ha hemkunskap och få se hur hemkunskapssalen såg ut i sin nya skepnad, och så var det dags! Det gick nästan inte att känna igen sig, för där gamla, slitna, träfärgade skåp och något ålderdomliga elspisar stått fanns nu nya, fräscha möbler, mycket i vitt, en mer modern spis med en fläkt ovanför och till och med nytt golv. Att stå där i de nya köken och laga mat kändes nästan lite högtidligt och speciellt, för det är ju inte varje dag man får beskåda ett nyrenoverat klassrum i dess fulla, ännu inte slitna prakt.

Rektor Mats och fröken Szilvia inviger vår nya hemkunskapssal.

Äntligen!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad har vi hållit på med under höstterminen då, undrar ni säkert? Håltimme? Nej, så enkelt hade vi det inte. Istället väntade riktigt långa pass biologi, som vår hemkunskapslärare fröken Szilvia även undervisar i, och då fick vi chansen att fördjupa oss i människokroppen som just då stod på schemat. Dessutom hade vi tid att arbeta praktiskt, något vi inte brukar hinna med på våra ordinarie biologilektioner. Vi lärde oss alltså massor under terminen och hade väldigt intressanta och roliga lektioner, men innerst inne längtade nog alla lite efter att få stå i små grupper i hemkunskapssalen, laga god mat och lära sig om näringsämnen och allt annat som hör hemkunskap till.

I första hand tänker man kanske inte på hur viktigt hemkunskap är, men jag vågar nog påstå att det är ett av de viktigare ämnena i skolan eftersom man lär sig om hur man tar hand om kroppen och ett hushåll vilket ju som alla vuxna vet är nyttig kunskap i framtiden. Och dessutom tackar nog ingen nej till att ha en härlig, lugn lektion i en fin, nyrenoverad hemkunskapssal och få en massa nyttig, lättsmält kunskap, eller hur?

Av Nadia Owczynska åk 8

Jetzt sprechen wir Deutsch

Under vårterminen kommer våra elever som läser tyska på högstadiet att få sig en extra duvning då det gäller den muntliga förmågan.

Skolan kommer att få en ny medarbetare på måndagarna i form av Ursula Hartmann som praktiserar i S:t Eugenia församling. Där ska hon hjälpa till i Katolsk bokhandel samt kateketundervisningen. Ursula eller Frau Hartmann som hennes elever i Mainz kallar henne ser med spänning fram emot att få undervisa i tyska. Hemma i Mainz undevisar hon i religion på en katolsk flickskola som heter Maria Ward-Schule Mainz.

Här kan du se en kort film om skolan.

Vi hälsar alla Ursula välkommen till oss på S:t Eriks katolska skola och hoppas att hon ska trivas hos oss och med oss!

Kristina Klempt
lärare i tyska

 

 

 

En vanlig dag i klass 1

Här kommer några bilder från en vanlig skoldag, torsdagen den 18 januari, i klass 1 tillsammans med fröken Teresia. Geografi står på schemat.

Tjugondag Knut – årets julgransplundring

Fredagen den 12/1 var det så dags. Jullovet var slut, första skolveckan avklarad. Dags för lite skojigheter! 
Lågstadiet firande traditionsenligt Tjugondedag Knut med julgransplundring i idrottssalen. Vi dansade runt granen och sjöng och dansade tillsammans. Fröken  Monika ledde sången och magister Eugen spelade dragspel.
Nu är goda glada julen slut, slut, slut…”
  

Men varför firar vi då Tjugondag Knut?

”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut, står att läsa i Bondepraktikan. Den 20:e dagen efter jul är julen slut, en tradition som vi har åtminstone sedan 1600-talet. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.”

”Den konung Knut som nämns i Bondepraktikan är den danske kungen Knut, som även han blev helgonförklarad och som var beskyddare av de medeltida Knutsgillena. Gillen var en form av medeltida handelskompanier. Knutsgillena arrangerade ibland knutsbaler, vilket sannolikt påverkar tjugondag Knut och julgransplundringarna.”
 

”Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard (kanske också påverkat av en minnesdag för Knut den helige), och kallas också Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut har därför namnsdag denna dag.

Talesätt kopplade till tjugondag Knut finns i lite olika varianter: ”tjugondag Knut körs julen ut” ”Tjugondag Knut kastas granen ut” är två moderna exempel, och ”Knut driver julen ut” ett äldre.”

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjugondedag_jul

 

 
 

Länkar till högstadiets Fogelström-böcker

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år den 22/8 2017. Eleverna på högstadiet har deltagit i skolprojektet Fogelström2017. Detta är deras bidrag,

Nu finns det möjlighet för alla intresserade att ta del av elevernas arbete i projektet Fogelström2017. En chans att dela länkarna med släkt och vänner.

Klicka på länken för respektive klass så öppnar sig ett nytt fönster med en digital version av boken.

Klass 7 skrev en dikt kopplad till ett gammalt fotografi.

Klass 8 skrev brev till någon av huvudpersonerna i Mina drömmars stad.

Klass 9 plockade ut ett citat från romanen och kopplade det till dåtid, nutid och framtid.

Mycket nöje!

/Kristina Klempt

Lucia besökte Josephinahemmet

Onsdag den 13 december åkte vi till Josephinahemmet som ligger i Bromma. Josephinahemmet är ett ålderdomshem för katoliker. Vi åkte tunnelbana i cirka 40 min och sedan en kort promenad. När vi kom fram så välkomnade personalen oss och efter det så fick vi en fantastiskt god risgrynsgröt innan vi lussade. När vi lussade blev de boende glada och det var en rolig och glad stämning. Vi sjöng massor av jullåtar och några sa dikter. Vi blev väldigt glada och tacksamma för att vi fick lussa på Josephinahemmet, vi skulle gärna göra om det.

av: Veronica och Esti, klass 5

 

Arkiv